Frågor och svar
LASEK
Vad är ögonlaser?
En behandling där man med hjälp av en laser formar om hornhinnan för att på det sättet korrigera synfel. Ögonlaser är den vanligaste metoden för synkorrigering för de flesta från 20 år och upp till 40 år.
Vilka synfel kan behandlas?
Både närsynthet, översynthet (långsynthet) samt astigmatism (brytningsfel) kan behandlas. Vanlig åldersrelaterad synförsämring på nära håll s k ålderseende, som brukar kräva läsglasögon kan i många fall förbättras men inte helt korrigeras.
Närsynthet upp till ca -6,00, översynthet upp till ca +2,00 och astigmatism upp till ca -4,00.
Hur lång tid tar behandlingen?
På behandlingsdagen får man räkna med att avsätta 1-1,5 timma. Själva laserbehandlingen tar ca 10-15min per öga, lasern arbetar i några sekunder. Vanligtvis behandlas båda ögonen vid samma behandlingstillfälle.
Gör det ont?
Ögonlaserbehandlingen är helt smärtfri eftersom du fått bedövningsdroppar i ögonen. Under de närmaste 2 dygnen kan det däremot skava lite mer och därför får du med dig både värktabletter och ögondroppar som lindrar.
När kan jag återgå till min vardag efter behandlingen?
De första 2-3 dagarna efter behandlingen kommer du uppleva smärta, tårflöde och ökad ljuskänslighet. Du kommer även att se väldigt suddigt den första tiden efter din behandling. Det kan därför vara bra att vara hemma de första 3-4 dagarna efter behandlingen. Det är normalt att din syn är ostabil de första veckorna sedan börjar den stabiliseras, det kan ta några månader innan synen är helt stabil.
Blir jag fri från glasögon efter behandlingen?
Målet med LASEK kirurgi är att slippa använda glasögon och kontaktlinser i vardagen. Man kan förväntas uppnå samma synskärpa som med glasögon/kontaktlinser innan behandlingen.
I vissa fall kan en kompletterande behandling behövas. Den kompletterande behandling är kostnadsfri upp till 3 år. Oftast handlar det då om ett litet synfel som finns kvar efter den initiala behandlingen.
Dock behövs läsglasögon när du kommer upp i presbyopiåldern (ålderssynthet).
RLE
Vad är linsbyte?
Ett linsbyte innebär att ögat biologiska lins byts ut mot en specialtillverkad plastlins. Detta är ett identiskt ingrepp som utförs när man drabbats av grå starr (en grumling av den egna linsen) och är en av de vanligaste operationerna i världen.
Vilka synfel kan behandlas?
Närsynthet, översynthet och astigmatism samt ålderssynthet (behov av läsglasögon). Denna metod passar dig som är ca 45 år och äldre (när ackommodationen avtagit).
Hur lång tid tar behandlingen?
På operationsdagen får man räkna med att avsätta ca 1,5-2 timmar. Förberedelser inne på operation, lugnande medicin och ögondroppar som ska verka. Ingreppet tar ca 15 minuter. Efteråt sitter du ner en stund och vilar och kan sedan åka hem.
Gör det ont?
Ingreppet utförs i lokalbedövning som ges via ögondroppar. Vanligtvis upplevs
ingen smärta under operationen, men skulle du känna något så bör du säga till så att bedövningen kan kompletteras.
När kan jag återgå till min vardag efter behandlingen?
Du kan leva normalt och oftast kommer synförbättring under de första
dagarna men kan också i sällsynta fall dröja några veckor. Ögonen läker olika så det är inte ovanligt att ett öga ser bättre än det andra under de första dagarna. Tillvänjningsprocessen i hjärnan är i högsta grad individuell och därför är det svårt att säga exakt när allt kommer att fungera som det ska med just din syn efter en operation. Däremot bör träning, tunga lyft(max 5-6 kg), smink runt ögon, bad/bastu, häftiga huvudrörelser och vistelse i smutsig miljö( tex slipdamm) undvikas de 2 första veckorna efter operation.
Blir jag fri från glasögon efter behandlingen?
Ja, behandlingen ersätter behovet av glasögon/kontaktlinser. Glasögon kan eventuellt behövas vid speciella tillfällen så som att ta ut en sticka i fingret(ett par lättare läsglasögon).
Synfelskorrigering
Kan jag behandlas även om jag har glasögon med riktigt tjocka glas?
Ja, oftast. Numera finns möjlighet att behandla närsynthet ända upp till ca 10 dioptrier och översynthet samt astigmatism upp till ca 6 dioptrier beroende på dina förutsättningar.
Hur gammal måste man vara?
Du som är 20 år eller äldre kan behandlas förutsatt att din syn varit stabil de senaste 1-2 åren.
Vad händer med ögat i framtiden?
Efter behandlingen fungerar dina ögon som normala ögon. Inga studier pekar på att hornhinna återtar sin ursprungliga form på lång sikt. Du kommer alltså ha glädje av behandlingen under mycket lång tid framöver och sannolikt för all framtid.
Hur påverkas mina ögon när man blir gammal och behöver läsglasögon?
Eftersom båda dina ögon ser som ett normalt öga påverkas inte ålderseendet av behandlingen. Det betyder att du kommer att behöva läsglasögon precis som alla andra i 45-50 årsåldern.
Vanliga frågor om ögonlocksoperationer
Varför gör man en ögonlocksoperation eller ögonlocksplastik?
En ögonlocksoperation, även känd som ögonlocksplastik eller blefaroplastik, är ett kirurgiskt ingrepp som utförs för att korrigera utseendet eller förbättra funktionen hos ögonlocken. Ögonlocksoperationen återskapar din ursprungliga och önskade ögonlocksform.
Hur länge håller en ögonlocksoperation?
Effekterna av en ögonlocksoperation varierar från person till person. Det finns ingen exakt tidsram för hur länge resultatet håller eftersom det beror på flera faktorer som exempelvis åldrande, genetik och individuella livsstilsfaktorer. Du kan ta hand om huden runt ögonen genom att använda solskydd, fuktgivande produkter och undvika skadliga beteenden som rökning, då bidrar du till att bevara resultatet av operationen längre.
Vad kostar ögonlocksoperation?
Det finns olika priser för ögonlocksoperationer. Är ingreppet medicinskt betingat betalar du en patientavgift för din ögonlocksoperation, det vill säga 250 kr. Är ögonlocksoperationen eller ögonlocksplastiken inte medicinskt betingad betalar du 22 000 kr.
Vitrektomi - Glaskropps- och näthinnekirurgi
Vad är glaskroppsgrumlingar?
Glaskroppsgrumlingar är rörliga klumpar och trådar av bindväv som flyter omkring inuti det friska ögats i övrigt glasklara innanmäte. Mängden störande grumlingar varierar mellan olika människor. När de lägger sig centralt i synfältet blir det suddigt och skymmer. Situationen förvärras plötsligt om man drabbas av glaskroppsavlossning.
Vad är glaskroppsavlossning?
Den klara glaskroppsgelén, som fyller ut nästan hela ögat, börjar skrumpna relativt tidigt i livet vilket orsakar störande så kallade floaters. Det är inte ovanligt att drabbas av glaskroppsavlossning redan från 50–60-årsåldern, framför allt om man är närsynt.
Tänk dig att glaskroppen är som en liten plastpåse fylld med gelé som normalt är klistrad mot ögats innervägg (näthinnan), men plötslig lossnar påsen från näthinnans yta och sjunker ihop inuti ögat. Då bildas synligt störande förtätningar i form av trådar, klumpar och diffusa moln. En del upplever dessa som skyiga moln som drar förbi liknande att man blir kladdig i ögat men det går inte att torka bort. Eller som en ”amöba”, ”blaffa”, ”manet” eller ”vindrutetorkare” som suddar till just det man vill se skarpt!
Vid symtom på glaskroppsavlossning med nytillkomna floaters och ljusblixtar, rekommenderar vi att söka ögonläkare inom 1–2 dygn för att säkerställa att det inte är en begynnande näthinneavlossning, vilket är ett allvarligt akut tillstånd.
Måste man behandla glaskroppsgrumling/avlossning?
Glaskroppsgrumling är ofarligt men mer eller mindre synstörande och för en del även psykiskt påfrestande. Om man upplever att grumlingarna är hanterbara så fortsätter man att leva med dem utan åtgärd. Vi brukar rekommendera att avvakta åtgärd 6 månader efter ögonläkarundersökning för att se om man kan vänja sig vid dem.
Små centralt skymmande glaskroppsgrumlingar kan ibland behandlas med vår unika Vitreolys-metod. Utbredda eller rikliga glaskroppsgrumlingar som är alltför störande i arbete och vardagsliv opererar vi istället bort med Vitrektomi (glaskroppskirurgi).
Hur lång tid tar behandlingen?
Själva ingreppet inklusive bedövningen tar 30–40 minuter. Enskilda fall kan ta uppåt en timme om man hittar andra saker man behöver åtgärda samtidigt.
Gör det ont?
Bra lokalbedövning och ett stillsamt/skonsamt ingrepp gör att de flesta är positivt överraskade. Sällan behövs det värktablett efteråt.
När kan jag återgå till min vardag efter behandlingen?
Eftersom ögat är nyopererat bör man ta det fysiskt lugnt första veckan på grund av ökad risk för infektion. Synen är dessutom tillfälligt nedsatt vilket orsakar sämre avståndsbedömning när man ska kliva i trappor exempelvis.
Vidare får man oftast en luftbubbla inuti ögat, vilket tillfälligt ger kraftig synnedsättning på det opererade ögat. Det kan upplevas som ett litet akvarium/vattenpass vilket snabbt minskar första veckan.
Torra ögon
Varför får man torra ögon?
Torra ögon har många olika orsaker. Den vanligaste är ögonlocksinflammation (blefarit) som ger röda, svullna eller kliande ögonlockskanter och ofta rinnande ögon. Andra orsaker kan vara åldersberoende försämring av tårkvaliteten, skärmarbete, ventilationssystem på kontor och bilar, allergier, ögonkirurgi, hormonell obalans, autoimmuna sjukdomar och olika mediciner.
Hur känns torra ögon?
Torra ögon ger röda och irriterade ögon som upplevs som sveda, gruskänsla, klåda och i många fall rinnande ögon, då ögat överproducerar tårar på grund av irritation.
Kan torra ögon påverka synen?
Torra ögon kan ge något suddigare syn som kan variera från dag till dag, men orsakar sällan kraftig eller bestående synnedsättning.
Vad är blefarit?
Blefarit, eller ögonlocksinflammation, är en mycket vanlig åkomma som orsakar röda, svullna eller kliande ögonlockskanter. Det är den vanligaste orsaken till torra och rinnande ögon. Blefarit beror i många fall på ett vanligt hudkvalster (demodex). Förekomsten av demodex ökar med stigande ålder, men ses i nästan alla åldrar. Även olika inflammatoriska hudsjukdomar (rosacea och psoriasis) kan ge blefarit.
Tidigare har man behandlat blefarit med kortison och/eller antibiotika, som i bästa fall kunnat ge tillfällig lindring av besvären. Med ny kunskap om orsakssambandet mellan demodex och blefarit finns det numera modernare behandlingsmetoder, bland annat med särskilda ämnen som ögonlocken kan tvättas med.
En annan behandling som på senare tid visat ha bra effekt mot demodex är en så kallad IPL-behandling (Intense Pulsed Light) som görs på kliniken vid 3 tillfällen med några veckors mellanrum. Behandlingen ingår ej i regional sjukvård.
Hur lång tid tar en IPL-behandling (ljusbehandling)?
IPL (Intense Pulsed Light) utförs med skyddsglasögon på ögonen och du får en skyddande gel på kinderna. Behandlingen görs med 10 starka ljusblixtar runt ögonen och är över på några minuter.
Gör det ont?
Nej. Du känner värme och ser de starka ljusblixtarna, men det är inte obehagligt.
Torra ögon, fortsättning
Påverkas synen av behandlingen, kan jag köra bil efter behandlingen?
Synen påverkas ej av behandlingen och du kan köra bil direkt efter.
När kan jag återgå till min vardag efter behandlingen?
Direkt efter behandlingen. Huden ska dock skyddas mot starkt solljus 2 veckor efter varje behandling.
ICL
Vad är linsimplantat?
ICL (Implantable Collamer Lens) är en mjuk lins tillverkad i ett kollagenbaserat material som placeras bakom ögats iris och framför ögats naturliga lins för att korrigera synfel. En ICL har mycket goda optiska egenskaper och kan korrigera stora synfel. Den kan också tas ut vid behov (exempelvis i samband med en framtida kataraktoperation).
Vilka synfel kan behandlas?
Närsynthet (-0,50 till -20), översynthet (+0,50 till +10) och astigmatism (0,50 till 6,0). Används främst hos personer mellan 21–45 år då linsen inte korrigerar presbyopi (så kallad ålderssynthet). Kan korrigera stora synfel och påverkar inte hornhinnas tjocklek vilket innebär att en ICL passar de allra flesta ögon och synfel.
Hur lång tid tar behandlingen?
Implantation av en ICL sker genom kirurgi i lokalbedövning. Båda ögonen opereras vid detta tillfälle och det tar ca 1 timme. Efteråt sitter du ner och vilar en stund, en kontroll av ögontrycket utförs innan du åker hem.
Gör det ont?
Ingreppet utförs i lokalbedövning som ges via ögondroppar. Vanligtvis upplevs
ingen smärta under operationen, men skulle du känna något så bör du säga till så att bedövningen kan kompletteras.
När kan jag återgå till min vardag efter behandlingen?
Pupillerna kan vara stora i upp till 3 dagar efter behandlingen, därefter brukar synen vara i princip fullt återställd för de allra flesta. Du kan leva normalt och oftast kommer synförbättring under de första dagarna men kan också i sällsynta fall dröja några veckor. Ögonen läker olika så det är inte ovanligt att ett öga ser bättre än det andra under de första dagarna. De första 2 veckorna ska du undvika träning och ögonmakeup. I övrigt kan du leva normalt.
Blir jag fri från glasögon efter behandlingen?
Ja, behandlingen ersätter behovet av glasögon/kontaktlinser. Läsglasögon kommer behövas när du blir presbyop (ålderssynt) då vår naturliga lins förändras under livet.
Vanliga frågor om grå starr
Hur behandlas grå starr?
Operation är den enda behandlingsmetoden för grå starr. Vid operation ersätts den grumliga linsen med en konstgjord lins. Gråstarrsoperation är det vanligaste kirurgiska ingreppet som görs i Sverige.
Vilka är riskerna för att få grå starr?
Riskfaktorer för grå starr är först och främst ålder. Dessutom inkluderas rökning, högt blodtryck, diabetes, exponering för UV-strålning och huruvida grå starr förekommer i släkten.
Kan grå starr försvinna?
Grå starr kan inte försvinna av sig självt. Den enda fungerande behandlingsmetoden för att behandla grå starr är en operation där ögats egen grumliga lins ersätts med en konstgjord lins.
Vad är grå starr?
Grå starr är en oåterkallelig försämring av linsen i ögat. Linsen i ögat ansvarar för att fokusera ljuset på näthinnan, därför är det en viktig del av synprocessen. När linsen blir grumlig eller opak kan det leda till en suddig syn och slutligen förlust av synförmågan.
Grå starr utvecklas vanligtvis gradvis med tiden och är vanligare hos äldre personer. Det kan också vara en följd av andra sjukdomar som diabetes eller högt blodtryck eller av exponering för UV-strålning.
Symptom på grå starr kan vara
Suddig syn
Svårighet att avgöra färger
Känslighet för ljus
Försämrad synförmåga nattetid
Svårigheter att läsa i svag belysning
Besvärligt att köra bil i dåligt ljus
Det finns ingen medicinsk behandling för grå starr. Den enda behandlingsmetoden är genom kirurgi. Det kirurgiska ingreppet kallas kataraktoperation eller gråstarroperation och innebär att den skadade linsen tas bort och ersätts med en konstgjord lins. Ögonläkaren avgör om en kataraktoperation är lämplig i varje enskilt fall och ger råd om hur du ska förbereda dig inför operationen.
Kan man få grå starr igen efter att man opererat sig?
Efterstarr kan förekomma hos patienter som genomgått en gråstarrs- eller linsbytesoperation. Efterstarr innebär att det har bildats en grumlig hinna/beläggning bakom den inopererade konstgjorda linsen i ögat som gör att synen försämras. Tillståndet är inte farligt på något sätt och är oftast relativt enkelt att behandla. Efterstarr behandlas med en speciell laser, YAG-laser.
Vanliga frågor om vagel
Vad är en vagel?
Vagel är en inflammation i en av ögonlockets talgkörtlar. Vanliga hudbakterier, stafylokocker, kan var en bidragande orsak till att en vagel bildas. Även en vanlig hudkvalster (demodex) orsakar vaglar. Vageln syns på ögonlocket som en röd, svullen och ofta smärtsam knöl. Vagel går även under namnet hordeolum. Det är vanligt att samtidigt få fler vaglar på samma ögonlock.
Hur får man bort en vagel?
Vagel är en inflammation i en av ögonlockets talgkörtlar. Vanliga hudbakterier, stafylokocker, kan var en bidragande orsak till att en vagel bildas. Även en vanlig hudkvalster (demodex) orsakar vaglar. Vageln syns på ögonlocket som en röd, svullen och ofta smärtsam knöl. Vagel går även under namnet hordeolum. Det är vanligt att samtidigt få fler vaglar på samma ögonlock.
Vad gör man om en vagel inte försvinner?
När inflammationen har gått tillbaka kan det fortfarande finnas en knöl kvar i ögonlocket, så kallad chalazion. Denna knöl försvinner oftast av sig själv till slut, men det kan ta lång tid. Om knölen fortfarande besvärar dig och inte har försvunnit inom ett halvår kan den opereras bort med ett litet ingrepp av oss på Ögonlasern.
Är vagel smittsamt?
Man kan umgås med andra trots vagel och det brukar inte vara smittsamt. I närkontakt med andra kan små mängder bakterier föras över till andra, varför god handhygien rekommenderas. Dela därför inte smink, eller handduk med andra när du har en vagel. Tvätta händerna ofta och särskilt om du rört vageln.
Om du har problem med att vageln inte försvinner, eller om den ger stora besvär, bör du rådfråga en ögonläkare hos oss på Ögonlasern.
Vanliga frågor om proliferativ diabetesretinaopati
Vad är proliferativ diabetesretinopati?
Proliferativ diabetesretinopati är en allvarlig och avancerad form av diabetesrelaterad ögonsjukdom som påverkar näthinnan (retina) i ögat. Det är en komplikation av diabetes, vanligtvis av typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes, som utvecklas när höga blodsockernivåer skadar de små blodkärlen i näthinnan över tid. Denna skada kan leda till olika stadier av retinopati och proliferativ diabetesretinopati är den mest allvarliga fasen.
Hur behandlas proliferativ diabetesretinopati?
Behandlingen av proliferativ diabetesretinopati inkluderar ofta laserbehandling, även känd som panretinal fotokoagulation. Laserbehandling används för att bränna bort de onormala blodkärlen och förhindra deras tillväxt. Ibland kan även injektioner av anti-VEGF-läkemedel användas för att bromsa tillväxten av onormala blodkärl.
Vanliga frågor om näthinneavlossning
Vad är orsaken till näthinneavlossning?
Näthinneavlossning uppstår när näthinnan, som är den tunna och ljuskänsliga vävnaden som täcker insidan av ögats bakre delar, separeras från ögonväggen. Detta kan bero på flera faktorer, exempelvis:
Åldersrelaterade förändringar: Eftersom vi åldras börjar glaskroppen skrumpna vanligtvis från 50–60 årsåldern. Glaskroppsavlossning kan ske och riva upp ett hål på näthinnan som i sin tur lossnar från ögonväggen.
Kraftigare närsynthet: Personer med kraftigare närsynthet löper större risk att utveckla näthinneavlossning.
Skador: Skador på ögat eller huvudet kan orsaka näthinneavlossning.
Ögonsjukdomar: Vissa ögonsjukdomar, såsom retinoschis och uveit kan öka risken för näthinneavlossning.
Tidigare ögonkirurgi: Personer som har genomgått tidigare ögonkirurgi, såsom gråstarroperation eller laserbehandling av näthinnan, kan ha ökad risk för näthinneavlossning.
Genetiska faktorer: Vissa genetiska faktorer kan öka risken för näthinneavlossning.
Näthinneavlossning kan inträffa hos personer i alla åldrar och utan någon uppenbar anledning. Om du upplever några symtom på näthinneavlossning, är det viktigt att söka medicinsk hjälp omedelbart.
Vad är symptomen för näthinneavlossning?
Hur märker man näthinneavlossning? Symptomen på näthinneavlossning kan variera från person till person, men några vanliga tecken och symtom inkluderar:
Plötsliga synförändringar, inklusive fläckar, blixtar eller gnistor av ljus.
Mörka flytande fläckar som rör sig runt i synfältet.
Minskad synskärpa i det drabbade ögat.
En känsla av en gardin eller skugga som täcker en del av synfältet.
En ökning av antalet "flygande myggor" eller floaters, det vill säga små prickar eller trådar som rör sig runt i synfältet.
Om du upplever någon av dessa symtom, speciellt plötsliga synförändringar, är det viktigt att du söker medicinsk hjälp omedelbart. En tidig diagnos och behandling kan hjälpa till att förhindra permanent synförlust.
Hur behandlas näthinneavlossning?
Behandlingen för näthinneavlossning beror på graden av avlossning och vilken del av näthinnan som är drabbad. Generellt sett behandlas näthinneavlossning med kirurgi eller laserbehandling. Målet med behandlingen är att sätta näthinnan på plats och förhindra att den lossnar igen.
Den traditionella metoden görs med ett silikonband runt ögats utsida och en liten fryspenna utifrån som löder ihop hålet på näthinnan. Detta görs oftast vid okomplicerade fall och vanligtvis hos patienter som har sin naturliga lins kvar.
Den mer moderna metoden utförs med glaskroppskirurgi (Vitrektomi) där man opererar inifrån ögat via ögonväggen. Man fäster näthinnan med supertunna instrument och laser. Därefter fylls ögat med gas, och ibland silikonolja vid komplicerade fall.
Behandling av näthinneavlossning är tidskritiskt och bör påbörjas så snart som möjligt. Om du upplever några symtom på näthinneavlossning, sök medicinsk hjälp omedelbart.
Hur kan man förebygga näthinneavlossning?
Det finns ingen säker metod för att helt förebygga näthinneavlossning, men det finns vissa förebyggande åtgärder som kan minska risken för att det inträffar. Här är några rekommendationer:
Hantera ögonsjukdomar: Vissa sjukdomar som diabetes retinopati kan öka risken för näthinneavlossning. Det är därför viktigt att hantera dessa sjukdomar genom att följa din läkares råd och ta dina mediciner.
Undvik ögonskador: Skador på ögonen kan öka risken för näthinneavlossning, därför är det viktigt att undvika ögonskador. Bär gärna skyddsglasögon under vissa aktiviteter som till exempel innebandy, squash, handboll och andra sporter.
Regelbundna ögonkontroller: Genom att regelbundet besöka en ögonläkare kan eventuella problem upptäckas tidigt och behandlas innan de leder till näthinneavlossning.
Vanliga frågor om glaskroppsavlossning
Vad är glaskroppsavlossning?
Glaskroppsavlossning, även känd som posterior vitreous detachment (PVD), är en naturlig process som ofta förekommer när man åldras. Glaskroppen är en geléliknande substans som fyller det stora utrymmet i ögat bakom linsen och framför näthinnan. När man blir äldre, tenderar glaskroppen att krympa och blir mer vätskeomvandlad.
Under denna process kan glaskroppen börja dra sig bort från näthinnans yta, vilket är vad som avses med glaskroppsavlossning. Detta är vanligtvis en ofarlig händelse och en normal del av åldringsprocessen.
Symtom på glaskroppsavlossning kan inkludera synliga "flugor" eller fläckar som flyter i synfältet och ibland ljusblixtar. Trots att det oftast är ofarligt, är det viktigt att uppmärksamma dessa symtom eftersom de också kan vara tecken på mer allvarliga ögonproblem, såsom näthinneavlossning.
Därför rekommenderas det att man söker ögonläkare för en undersökning om man upplever dessa symtom.
Varför får man glaskroppsavlossning?
Glaskroppsavlossning orsakas huvudsakligen av den naturliga åldringsprocessen. De huvudsakliga anledningarna till varför glaskroppsavlossning inträffar:
Åldersrelaterade förändringar: Med åldern krymper glaskroppen i ögat och blir mindre geléartad och mer vätskeomvandlad. Detta leder till att glaskroppen gradvis drar sig bort från näthinnans yta.
Skrumpning och sammandragning av glaskroppen: När glaskroppen krymper, skapas dragkraft mot näthinnan. Detta kan orsaka att glaskroppen släpper från sin position i direkt kontakt med näthinnan, vilket resulterar i en avlossning.
Fysiska förändringar i ögat: Sjukdomar och förändringar i ögats struktur som uppstår med åldrande, bidrar också till glaskroppsavlossning.
Närsynthet: Personer med hög närsynthet (myopi) har en högre risk för glaskroppsavlossning eftersom deras ögon ofta är längre/större än normalt, vilket kan leda till mer spänning på glaskroppen.
Ögonkirurgi eller ögonskador: Efter ögonkirurgi eller vid ögonskador kan förändringar i ögats inre struktur öka risken för glaskroppsavlossning.
Även om glaskroppsavlossning oftast är en del av den normala åldringsprocessen och inte är skadlig i sig, är det viktigt att vara medveten om dess symtom. I sällsynta fall kan det vara förknippat med allvarligare ögonproblem, som näthinneavlossning, vilket kräver snabb medicinsk uppmärksamhet.
Hur länge varar glaskroppsavlossning?
Glaskroppsavlossning är vanligtvis en permanent förändring som inte återgår till sitt ursprungliga tillstånd. När glaskroppen en gång har lossnat från näthinnan, förblir den så. De initiala symtomen som fläckar och ljusblixtar i synfältet brukar dock ofta minska eller försvinna över tid. Detta kan ta några veckor till några månader. Med tiden anpassar sig många människor till de förändringar som sker i synfältet på grund av glaskroppsavlossningen.
Det är viktigt att notera att om du upplever symtom som fläckar och ljusblixtar är det bra att genomgå en ögonundersökning för att utesluta allvarligare ögonproblem, som till exempel näthinneavlossning.
Är glaskroppsavlossning farligt?
Glaskroppsavlossning i sig är oftast inte farligt. Det är en vanlig del av åldringsprocessen, speciellt hos personer över 50 år. De flesta upplever inga allvarliga komplikationer från glaskroppsavlossning. Symtomen, såsom "flugor" och ljusblixtar i synfältet, kan vara störande men är vanligtvis ofarliga.
Det finns dock en liten risk för komplikationer som kan vara allvarliga. Den mest betydande risken är att glaskroppsavlossningen kan leda till eller indikera en näthinneavlossning, vilket är ett allvarligare tillstånd och kräver snabb medicinsk behandling.
Andra möjliga komplikationer inkluderar hål eller rivningar i näthinnan. Dessa tillstånd kan också behöva behandling för att förhindra ytterligare skador på synen.
Om du upplever symtom som en plötslig ökning av "flugor", nya ljusblixtar, eller en perifer skugga som ökar över ditt synfält, är det viktigt att snabbt söka läkarvård för att utesluta dessa allvarligare tillstånd.
Ska man vila vid glaskroppsavlossning?
Vid glaskroppsavlossning behöver man oftast inte vila på något speciellt sätt, eftersom tillståndet i sig inte kräver behandling om det inte finns några komplikationer.
Grumlingarna som uppstår till följd av glaskroppsavlossningen tenderar att minska av sig själva inom några veckor eller månader hos många människor. Det är dock viktigt att låta en ögonläkare undersöka ögat om du upplever nya symtom, såsom en plötslig ökning av grumlingar eller uppkomst av ljusblixtar, för att utesluta eventuella komplikationer som till exempel näthinneavlossning. Efter en konstaterad okomplicerad glaskroppsavlossning kan du leva som vanligt.
Saknar du svar på din fråga?
Då kan du skicka in den här, så återkommer vi till dig så snart som möjligt.
Börja din friare livsstil nu
Boka en telefonkonsultation redan idag och ta första steget mot en friare livsstil, utan glasögon och linser.
